Nämnarens artikelregister

 

Om titeln är blå (=länk) kan du vid behov kopiera pdf-dokumentets webbadress genom att högerklicka eller ctrl-klicka på den.

  1. Generaliserad aritmetik – en bro mellan aritmetik och algebra

    Svenska elever har haft svårt för algebra både ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv. I projektet som beskrivs i artikeln utgår författarna från internationell forskning för att hitta utbildningstraditioner som karakteriserar den svenska skolalgebran. Ekvationer, funktioner, samband och förändring är delar av algebra som förekommer i hög grad i svenska kursplaner och läroböcker. Däremot är generaliserad aritmetik starkt underrepresenterat.

    Kajsa Bråting & Lars Madej
    2017 nr 4, s. 03-08

    Referenser

    Blanton, M., Stephens, A., Knuth, E., Murphy Gardiner, A., Isler, I., & Kim, J.-S. (2015). The development of children’s algebraic thinking: The impact of a comprehensive early algebra intervention in third grade. Journal for Research in Mathematics Education, 46(1), 39–87.

    Carraher, D. W., Schliemann, A. D., Brizuela, B. M., & Earnest, D. (2006). Arithmetic and algebra in early mathematics education. Journal for Research in Mathematics Education, 37(2), 87–115.

    Hemmi, K., Bråting, K., Liljekvist, Y., Prytz, J., Madej, L., Pejlare, J., and Palm Kaplan, K. (2017). Characterizing Swedish school algebra – initial findings from analyses of steering documents, textbooks and teachers’ discourses. Paper presented at the 8th Nordic Conference on Mathematics Education, NORMA 17, Stockholm.

    Katz, V. & Barton, B. (2007). Stages in the history of algebra with implications from teaching. Educational Studies in Mathematics, 66(2), 185–201.

  2. Sagt & gjort: Matematik i förskoleklassen

    I förskoleklassen på vår skola arbetar vi mycket med att laborera och leka in matematik. Vi vill att matematik ska väcka nyfikenhet och glädje hos eleverna och arbetar ständigt med att diskutera olika frågeställningar där vi ställer öppna frågor som: Nu blir jag nyfiken, berätta hur du tänker! Kan du utveckla dina tankar? Hur kom du fram till det? Är det rimligt att …?

    Åsa Boman & Eva Ruthström
    2017 nr 4, s. 09-10

  3. Varför är det så svårt att räkna ut den genomsnittliga hastigheten?

    Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang.
    Författarna presenterar även i sin tredje artikel en uppgift där de ingående beräkningarna är busenkla men där eleverna i hög grad resonerar fel. De konstaterar att många elever inte har relevant kunskap om begreppet genomsnittshastighet, fast de utan problem kan manipulera och använda hastighetsformeln. Det vanligaste felet analyseras och en möjlig förklaring till elevernas felaktiga resonemang presenteras.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2017 nr 4, s. 11-14

  4. Musikens matematik – Går det att lyssna på funktioner?

    Artikelförfattaren har använt akustiska instrument och syntar i gymnasiets matematik för att introducera Fourieranalys. Vi får här smakprov från ett inspirerat lektionsupplägg i snittytan mellan fysik, matematik och musik som fått internationell spridning.

    Johan Thorssell
    2017 nr 4, s. 15-20

    Referenser

    Benson, D. (2006). Music: A Mathematical Offering. Cambridge University Press.
    Transnational College of LEX. (1995). Who is Fourier? A mathematical adventure. Language Research Foundation.

    Thorssell, J. (2014). Utformning av laboration inom Fourieranalys vid Vetenskapens Hus : Musikens matematik – En matematisk förståelse av ljud- och musikinstrument (Examensarbete 30 hp). Hämtad 20171024 från http://www.diva-portal.se/smash/record.jsf?pid=diva2:703930

    Additiv ljudsyntes:
    https://en.wikibooks.org/wiki/Sound_Synthesis_Theory/Additive_Synthesis

    Polhemsgymnasiets internationella matematiksamarbete med skola i Shanghai: https://sites.google.com/skola.goteborg.se/shanghaipolhem

  5. Utmanande problemlösning för elever i grundskolan

    I Västerås pågår flera satsningar på matematikämnet och en av dem är att ge särskilt begåvade elever utmaningar genom att utveckla matematikundervisningen. Här beskrivs det arbetet utifrån implementering av begreppen rutiner, roller, verktyg och normer.

    Bodil Lövgren & Lars-Olov Strömberg
    2017 nr 4, s. 21-27

    Referenser

    Pettersson, E. & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas. Studentlitteratur.
    Ryve, A., Hemmi, K. & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur Akademisk.

    Smith, M. & Stein, M. (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik – för att planera och leda rika matematiska diskussioner. Natur & Kultur Akademisk.

  6. Globen: världens mest miljövänliga byggnad – Hur kommer det sig?

    Jämförelser mellan olika geometriska kroppar som exempelvis kuber, rätblock, pyramider och klot visar tydligt att cirkulära och andra runda former alltid vinner vad gäller maximal volym och minimal area. Det leder bland annat till viktiga och unika miljöegenskaper för sfäriska byggnader samt ger lägre material- och driftskostnader.

    Aref Hamawi
    2017 nr 4, s. 29-31

  7. Uppslaget: Lotteriet

    Slump och rättvisa är två begrepp som ofta kopplas ihop. Om två barn vill använda samma leksak kan de singla slant om vem som ska få den för att deras egenintresse inte ska påverka beslutet och en känsla av rättvisa uppstår.

    Andreas Eckert & Cecilia Kilhamn
    2017 nr 4, s. 32-33

  8. Vi har läst

    Se vad jag kan! är ett kartläggningsmaterial för lärare som snabbt vill ta reda på vilken nivå som nyanlända elever befinner sig på.

    Undersökande matematik – differentierade problem.

    Madeleine Löwing, Henrik Petersson
    2017 nr 4, s. 34-34

    Referenser

    Studentlitteratur, ISBN 9789144112657
    Studentlitteratur, ISBN 9789144119144

  9. Sambedömning

    Runt om i landet genomförs satsningar som innebär att lärare sambedömer elevers prestationer. Erfarenheterna är ofta goda men det finns frågor som bör diskuteras innan liknande satsningar startas. Artikelförfattaren problematiserar frågor om samsyn och samstämmighet samt pekar på framgångsfaktorer.

    Pia Thornberg
    2017 nr 4, s. 35-40

    Referenser

    Allal, L. (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20–34.

    Johansson, C. & Lundell, C. (2016). Sambedömning av nationella prov är kom- petensutveckling. Nämnaren 2016:4.

    Sadler, R. (1998). Formative Assessment: revisiting the territory. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 77–84.

  10. Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium

    Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.

    Jöran Petersson
    2017 nr 4, s. 41-48

    Referenser

    Jansson, S.O. (1995). Måttordboken. Stockholm: Nordiska museets förlag. Katz, V.J. (1998). A history of mathematics: an introduction. (2. ed.) Reading, Mass.: Longman.

  11. Matematikundervisning för nyanlända elever – del 2

    I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet Matematikundervisning för nyanlända. Nu beskrivs det konkreta kursinnehållet och nedslag görs i projektets utvärdering.

    Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
    2017 nr 4, s. 49-53

    Referenser

    Material på webben
    Du får gärna plocka idéer från kompetensutvecklingsprojektet och anpassa dem till de lokala förutsättningar som gäller på din skola, i skolområdet eller kommunen. Frågeställningar, underlag för dokument, teamuppgifter etc kan användas i diskussioner och samarbeten i arbetslag eller ämneslag, vid studiedagar eller liknande. Allt material finns fritt tillgängligt på http://ncm.gu.se/nyama.

  12. Vi har läst: 204

    Inlärningssvårigheter i matematik – hur kan de förstås och avhjälpas?
    Læringsvanskligheder i matematik – hvordan kan de forstås og afhjælpes?

    Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red)
    2017 nr 4, s. 54-55

    Referenser

    Frydenlund, ISBN 9788771187946

  13. Kängurusidan 204

    Samma problem men olika

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2017 nr 4, s. 56-56

  14. Hastighet, acceleration, ryck – och sedan?

    Artikeln ”Beyond velocity and acceleration: jerk, snap and higher derivatives” har fått mer än 18000 nedladdningar efter publiceringen för knappt ett år sedan i ”European Journal of Physics” och ligger fortfarande i topp. Detta föranledde författarna att fundera på svenska ord för snap, crackle och pop. För den språkintresserade kan ordlekandet vara intressant även om benämningarnas matematikinnehåll ligger klart över vad de flesta möter i undervisningen.

    Hans Alberg & Ann-Marie Pendrill
    2017 nr 4, s. 57-58

    Referenser

    Eager, D., Pendrill, A-M. & Reistad, N. European Journal of Physics, 37, 065008, 201.

    Melchior, P. (1928). Zeitschrift Ver. Dtsch. Ing. 72, 1842.

    Pendrill, A-M. & Eager, D. (2015). Studsmattematte – fritt fall och harmonisk svängningsrörelse. Nämnaren 2015:1.

    Schlobach, E. (1937). Glückauf: Berg- und Hüttenmännische Zeitschrift. Nr. 3 16. Januar 1937 73. Jahrg.

    Transon, A. (1845). Journal de Mathématiques Pures et Appliquées. 10, 320.

  15. Differentierade problem

    Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösning. Med den spridning som alltid finns i klasser är det en utmaning att erbjuda eleverna lämpliga problem att arbeta med. För att få detta att fungera har författaren konstruerat differentierade problem. Här beskriver han tankar som lett fram till en bok och ger förslag på hur problemen kan användas.

    Henrik Petersson
    2017 nr 4, s. 59-62

    Referenser

    Eriksson, C. & Petersson, H. (2015). Särskilt begåvade elever – ämnesdidak- tiskt stöd i matematik. Finns som pdf på Skolverkets webbplats.

    Petersson, H. (2016). Spetsutbildning i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet. Nämnaren 2016:2.

    Petersson, H. (2017). Undersökande matematik. Lund: Studentlitteratur.

  16. Problemavdelningen 204

    Fler adventskalenderproblem
    När vi väljer problem till adventskalendern vill vi att de ska ha olika svårighetsgrad, problemen ska kunna användas från grundskolans första år till gymnasiet. dessutom vill vi att det ska finnas problem från olika matematiska områden. Några som hade kvalificerat sig i urvalsarbetet till årets advenskalender men som till sist ändå inte fick plats i kalendern får istället plats här.

    Ulrica Dahlberg
    2017 nr 4, s. 63-64

  17. Ska vi kortleka?

    Förskolebarn i Karlstad får träffa sagoboksfiguren Kurran i skogen och bland annat spela kort med henne. Genom lekarna övas såväl samarbete som matematiska begrepp.

    Nina Holm
    2017 nr 3, s. 03-05

  18. Rita och skriva-kort i matematik

    En idé som fladdrade förbi på en undervisningssida på internet handlade om berättarkort. En lärare hade formulerat ett 30-tal förslag på innehåll som elever kan skriva och berätta om:

    Redaktionen
    2017 nr 3, s. 06-06

  19. Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat?

    Trösklar i elevernas utveckling av proportionella resonemang
    Denna artikel är en uppföljning av Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? i förra numret. Nu sätts fokus på växling mellan additiv och multiplikativ struktur, och hur läraren kan arbeta för att uppmärksamma problemet med sådan växling.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2017 nr 3, s. 15-18

  20. Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion

    I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIM- gruppen regelbundet gör går det att utläsa vissa tendenser. Här beskriver författarna vad de ser i de analyser de har gjort av elevers förmåga att välja och använda olika skriftliga räknemetoder.

    Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson
    2017 nr 3, s. 19-26

    Referenser

    Rapporten Ämnesprovet i matematik årskurs 3 finns att läsa i sin helhet på PRIM-gruppens webbplats www.prim-gruppen.su.se.
    En komplett referenslista finns på Nämnaren på nätet.

  21. Numeracitet inom vuxenutbildningen

    Begreppet numeracitet har ingen entydig definition vare sig nationellt eller internationellt. I artikeln problematiseras detta genom exempel som företrädare för flera länder tog upp på en konferens för vuxnas lärande.

    Lisa Valtersson
    2017 nr 3, s. 27-31

    Referenser

    O ́Donoghue, J. (2002). Numeracy and Mathematics. Läs mer om ALM på Irish Math. Soc. Bulletin 48. Ireland.

  22. Gångerparabeln

    När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas i den fortsatta matematikundervisningen, i detta fall på gymnasiet.

    Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik-Schütz
    2017 nr 3, s. 32-34

  23. Motivation hos matematiskt begåvade ungdomar

    Artikeln beskriver ett delresultat från en licentiatuppsats där fjorton finalister i Skolornas matematiktävling intervjuades och svarade på en enkät. Dessa ungdomar drivs av en ofta stark inre motivation. Tillsammans med en medvetenhet om framtida nytta med matematik bidrar detta till att en del av deras identitet består i att de är duktiga i matematik.

    Verner Gerholm
    2017 nr 3, s. 35-42

    Referenser

    Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in school- children. Chicago & London: University of Chicago Press.
    Mönks, F. J. & Ypenburg, I. H. (2009). Att se och möta begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.
    Skaalvik, E. M. & Skaalvik, S. (2015). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
    Ziegler, A. (2010). Högt begåvade barn. Stockholm: Nordstedts. Winner, E. (1999). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books AB.

  24. Lärande i en formativ praktik

    I förra numret beskrevs på en övergripande nivå ett pågående projekt i Kungsbacka Söder. I denna artikel beskriver matematikpedagogerna det arbete som sker i klassrummen och som handlar om att utveckla ett formativt förhållningsätt där lärandet synliggörs och eleverna blir mer aktiva.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    2017 nr 3, s. 43-47

  25. Till minne av en krigsfånge

    Vid sidan av matematikhistoriens stora namn, de vi ofta ser till med namn, gärning och porträtt i exempelvis en lärobok, finns många för oss okända människor som tillsammans gjort mängder av bidrag till det vi idag känner som matematik. Här möter vi en av dem: Jean-Victor Poncelet.

    Bengt Ulin
    2017 nr 3, s. 48-49

    Referenser

    Coxeter, H. S. M. (1974). Projective geometry. Springer. Ulin, B. (2000). Projektiv geometri. Solna: Ekelunds förlag.

  26. Vi har läst

    Elementary school mathematics for parents and teachers – Volume 1
    Raz Kupferman
    samt
    Texter om bedömning
    ”Alla människors möte borde vara så”
    Vänbok till Astrid Pettersson
    Red Lisa Björklund Boistrup, Maria Nordlund & Eva Norén

    Redaktionen
    2017 nr 3, s. 50-50

  27. Matematikundervisning för nyanlända elever

    Läsåret 2016/17 genomförde NCM ett pilotprojekt för de personalkategorier på tre skolor i Borås som möter nyanlända elever i matematikundervisningen. Här beskrivs bakgrund och planering av kompetensutvecklingen.

    Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
    2017 nr 3, s. 51-56

    Referenser

    Referenser till denna artikel finner du på Nämnaren på nätet.

  28. Demokratiska grunder i matematikundervisningen

    En dialog om irrationella tal

    Russell Hatami
    2017 nr 3, s. 57-60

    Referenser

    Licentiatavhandlingen finns i fulltext på http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:205218/FULLTEXT01.pdf

  29. Kängurusidan

    Vi har nu gått igenom resultaten från årets tävling. Det är glädjande att se hur uppskattade problemen är och att många ser fram emot denna årligen återkommande händelse

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2017 nr 3, s. 61-62

  30. Problemavdelningen

    Problem från våra grannar i väst
    Tankenötterna här är hämtade från den norska webbplatsen www.matematikk.org där det finns många problem och lösningar. Här är några översatta till svenska, men hämta gärna problem direkt från webbplatsen och låt eleverna få – utöver problemlösning – lite träning i att läsa och förstå norska.

    Ulrica Dahlberg
    2017 nr 3, s. 63-64

  31. Hela skolan hoppade!

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    2017 nr 2, s. 3-4

  32. Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts

    I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

    Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
    2017 nr 2, s. 5-11

  33. Vi har läst 202

    Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.


    2017 nr 2, s. 12-12

  34. Genom lärarna når vi eleverna

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    2017 nr 2, s. 13-16

  35. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    2017 nr 2, s. 17-18

  36. Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

    Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2017 nr 2, s. 19-22

  37. Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs

    Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

    Mats Brunström & Maria Fahlgren
    2017 nr 2, s. 23-26

  38. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    2017 nr 2, s. 27-31

  39. Uppslaget: Grubblor

    Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    2017 nr 2, s. 32-33

  40. Vi har läst 202

    Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. Karlstads universitet, ISBN 9789170637513
    Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen. Tukan förlag, ISBN 9789176171271


    2017 nr 2, s. 34-34

  41. Hur vuxna migranter möter matematikämnet

    Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

    Lisa Valtersson
    2017 nr 2, s. 35-40

  42. Sagt & gjort: Intresserade elever

    – Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

    Gustaf Rodhe
    2017 nr 2, s. 41-42

  43. Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor

    I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    2017 nr 2, s. 43-51

  44. Potenser och logaritmer på tallinjen

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    2017 nr 2, s. 53-58

  45. Inför Matematikbiennalen 2018


    2017 nr 2, s. 59-60

  46. Kängurusidorna 202

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2017 nr 2, s. 61-62

  47. Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen

    Matematik har sedan revideringen av förskolans läroplan varit ett framträdande innehåll i förskolan. Författarna tar algebra som exempel på hur undervisningen iscensätts i förskolan och förskoleklassen och menar att det är viktigt att först närma sig innehållet och fråga sig vad algebra innebär för yngre barn.

    Maria Alkhede & Camilla Björklund
    2017 nr 1, s. 3-9

  48. Vilse i app-djungeln – en granskning av appar för multiplikationsundervisning

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn för bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar. Här presenterar en av 2016 års stipendiater sitt arbete.

    Jenny Svedbro
    2017 nr 1, s. 10-14

  49. Alla kan räkna med ägg

    Denna artikel som beskriver en matematiklektion i en nederländsk särskola är en uppföljare förra numrets artikel Räkna med ägg. Moerlands reflekterar över didaktiska aspekter då äggkartonger används i gruppen.

    Frans Moerlands
    2017 nr 1, s. 15-21

  50. Med rätt att utmanas i en skola för alla

    I Karlstads kommun drivs ett skolutvecklingsprojekt vars mål är att utveckla verksamheten med fokus på att elever med särskild begåvning ska finna mening och ges bättre möjlighet att utveckla sin kunskap.

    Elisabet Mellroth
    2017 nr 1, s. 22-27

  51. Sagt & gjort: Talföljder med multilink

    Läraren visar en figur byggd av ett fåtal multilinkkuber. Samtala om hur figuren kan växa. Bestäm tillsammans vilket sätt som ska gälla i det fortsatta arbetet då eleverna ska beskriva ökningen genom att bygga allt större figurer och fylla i en tabell.


    2017 nr 1, s. 28-29

  52. Inför pi-dagen

    Efter jullovet drar det snart ihop sig till pi-dagen. Det tog SMaLs lokalavdelningar i Kumla och Askersund fasta på och inbjöd både medlemmar och presumtiva sådana till en inspirationskväll på Stene skola i Åbytorp.

    Lena Trygg
    2017 nr 1, s. 30-31

  53. Uppslaget 201: Möblera en 2:a

    Att använda det faktum att gymnasieelever snart ska flytta hemifrån och möblera sin första egna lägenhet för att konstruera en matematikuppgift förekommer i läromedel av olika slag. Idag kan eleverna med hjälp av IKT lägga mer energi på det matematiska innehållet, resonemang och kommunikation.

    Åsa Hildesson Nisén
    2017 nr 1, s. 32-33

  54. Representationsrutor

    Verktyget Representationsrutor som presenteras här utvecklades i samband med att författarna som undervisar på vuxenutbildningen i Falköping genomförde modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet. Verktyget är användbart på alla nivåer i skolan för ökad begreppsförståelse och kommunikation.

    Sara Johansson & Andreas Lindahl
    2017 nr 1, s. 34-36

  55. En värdefull utställning

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    2017 nr 1, s. 37-44

  56. Bråk och språk

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    2017 nr 1, s. 45-49

  57. Vi har läst 201

    Madeleine Löwing: Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborgs universitet, ISBN 9789173468930.
    Anna Kaya: Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, ISBN 978912746648


    2017 nr 1, s. 50-50

  58. Strövtåg: Bortom vardagen

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    2017 nr 1, s. 51-54

  59. En motorcykels färd kopplad till derivata

    Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

    Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
    2017 nr 1, s. 55-59

  60. Kängurusidorna 201: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    Temat för årets första Kängurusida är primtal eftersom det passar på 2017, men här ges även några problem som förf. återkommande använder i sin undervisning.

    Susanne Gennow
    2017 nr 1, s. 60-62

  61. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    2017 nr 1, s. 63-64

  62. Gilla matematik

    Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1–6
    Alla elever har med sig kunskaper och erfarenheter av matematik när de börjar skolan och det är viktigt att läraren tidigt tar reda på vilka kunskaper eleverna har i matematik för att kunna utmana dem där de befinner sig.

    Yvonne Franzon & Anette Skytt
    2017 nr 03, s. 07-14

    Referenser

    Gelman, R. & Gallistel, C. (1978). The child’s understanding of number. Cambridge, MA: Harvard University Press.
    Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund Boistrup, L. & Alm, L. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter. Del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!