Artiklar sökresultat

Du sökte efter: 2016
Åter till artikelregistret

  1. Så vände vi trenden – intensivmatematik i Umeå

    Intensivundervisning kan vara ett effektivt verktyg för att hjälpa elever med särskilda utvecklingsbehov i matematik (SUM). I Umeå finns en genomarbetad modell som beskrivs i artikeln. Beskrivningen kan fungera som ett diskussionsunderlag för andra som vill göra egna utvecklingsarbeten.

    Gunnar Sjöberg, Ulf Albertsson & Katharina Lindholm
    2016 nr 1, s. 13-17

    Referenser

    Department for Children, Schools and Families. (2009). Developing one-to-one tuition. Guidance for local authorities and schools.
    www.education.gov.uk/publications/eOrderingDownload/8068-DCSF-LAs_and_SCHOOLS.pdf

    Dweck, C. S. (2000). Self-theories. Their role in motivation, personality, and development. New York: Psychology Press.

    Dweck, C. S. (2008). Mindset. The new psychology of success. New York: Ballantine Books

    Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

    Mercer, C. D., Harris, C. A. & Miller, S. P. (1993). Reforming reforms in mathematics. Remedial and Special Education, 14(6), 14–19.

    Sjöberg, G. & Silfver, E. (2014). Proven kan sänka elevernas självbild. Pedagogiska Magasinet, nr 3, 40–43.

    Sjöberg, G., Bergström, M. & Nyberg, C. Nämnaren nr 3. (2011): 11-16.

    Sjöberg, G., Silfver, E. & Bagger, A. (2015). Disciplined by tests. NOMAD, nr 1 pp 55-75.

    Smith, R. E. & Smoll, F. L. (2002). Way to G, coach! A scientifically-proven approach to youth sports coaching effectiveness. Second Edition. Portola Valley: Warde Publishers, Inc.

  2. Inkludering i matematik – vad kan det vara?

    I en tidigare artikel, Strukturerad intensivundervisning i aritmetik, i Nämnaren 2013:1 skrev artikelförfattaren tillsammans med en student. Här fördjupas resonemangen om inkludering utifrån egna forskningsresultat.

    Helena Roos
    2016 nr 1, s. 18-20

    Referenser

    Licentiatuppsats: Inclusion in mathematics in primary school – what can it be?
    lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:787177/FULLTEXT01.pdf

    Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (2006). Improving schools, developing inclusion. London: Routledge.

    Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun: Diss. Gothenborg: University of Gothenburg, 2006. Gothenborg.

    Artiles, A. J., Kozleski, E. B. Dorn, S. & Christensen, C. (2006). Learning in incusive education research: Re-mediating theory and methods with a transformative agenda. Review of Research in Education 30, 65–108.

    Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeclaration and Salamanca+10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

    Topping, K. (2012). Concepts of inclusion: widening ideas. I Boyle, C. & Topping, K. J. (red). What works in inclusion? Maidenhead, Berkshire: Open University Press.

    Wenger, E. (1998). Communities of practice. Learning, meaning and identity. Cambridge: Cambridge University Press.

  3. Mattetalanger – Uppmärksamma särskilt begåvade elever och utmana dig själv

    Under 2016 kommer Nämnaren att presentera en artikelserie under temat Mattetalanger. Denna första artikel knyter an till nationella styr- och stöddokument och lyfter frågor om mattetalanger och särskilt begåvade matematikelever ur ett vidare perspektiv. De kommande artiklarna baseras på erfarenheter från skolverksamheter som införlivat en utmanande undervisning för särskilt begåvade elever i sin ordinarie undervisning.

    Linda Mattsson & Eva Pettersson
    2016 nr 1, s. 21-25

    Referenser

    Kullberg, A. (2015). Intervju i Blekingenytt 150817. www.svt.se/nyheter/regionalt/blekinge/begavade-barn-mar-daligt

    Skolverket (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Skolverkets stödmaterial för arbete med grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever.

    Statens Kommuner och Landsting (2014). Handlingsplan särbegåvade elever 2014. skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec0eeeb9/1405428232070/skl-handlingsplan-2014-sarbegavadeelever.pdf

  4. Om den matematiska förmågan

    Matematisk förmåga framträder på olika sätt i skolelevers arbeten. Tidigt i författarens licentiatarbete föreföll matematisk förmåga handla om att i någon bemärkelse kunna lösa problem där metoden är okänd för problemlösaren och där ingen tidigare använd procedur direkt leder till svaret. Förmåga undersöks här i artikeln, med en avslutande utblick mot särbegåvade elever.

    Thomas Dahl
    2016 nr 1, s. 26-31

    Referenser

    Licentiatuppsats: Problemlösning kan avslöja matematiska förmågor: Att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:544690/FULLTEXT01.pdf

    Borovik, A. & Gardiner, A. (2006). Mathematical abilities and mathematical skills.
    Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem – Inspiration och variation. Malmö: Liber.
    Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago: The University of Chicago Press.
    Koshy, V., Ernest, P. & Casey, R. (2009). Mathematically gifted and talented learners: Theory and practice. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, Volume 40, Issue 2, 2009, pp 213 – 228.
    Kullander, A. (2013). Särskild begåvning – tillgång eller handikapp? Specialpedagogisk tidskrift 2013:2.
    Liedman, S. E. (2011). Hets – En bok om skolan. Stockholm: Bonniers.
    Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. Report 09020 MSI, Växjö universitet.
    Niss, M. & Jensen, T. H. (2002). Kompetencer og matematikæring – Ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisningen i Danmark. Uddannelsesstyrelsens temahæfteserie nr. 18. København: Undervisningsministeriet.
    Persson, R. S. (1997). High ability in egalitarian contexts. Able children and commonsense teachers roles in the Swedish school system. Insikt 1997: HLK Jönköping.
    Persson, R. S. (2010). Experiences of intellectually gifted students in an egalitarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for the Education of the Gifted.
    Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Växjö: Linnaeus University dissertations nr. 48/2011
    Pettersson, E. & Wistedt I. (2013). Barns matematiska förmågor och hur de kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur.
    Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
    Watson, A. (2000). Going across the grain: mathematical generalisation in a group of low attainers. Nordisk Matematikk Didaktikk (Nordic Studies in Mathematics Education). 8 (1), p. 7-22
    Werdelin, I. (1958). The mathematical ability, experimental and factorial studies. Lund: Gleerups.
    Winner, E. (1996). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books.

  5. The Letterbox Club – matematik och läsning i ett paket

    Vi får här ta del av det brittiska projektet The Letterbox Club, ett lärprojekt på distans för barn i fosterfamiljer, hur det är organiserat och vilken påverkan det har på barnen och deras fosterhemsfamiljer.

    Rose Griffiths
    2016 nr 1, s. 3-7

    Referenser

    Griffiths, R. (2013). The Letterbox Club: educational possibilities in a parcel. I S. Jackson (red). The Education of Young People in Care: Ideas from research and practice, 74–91. London: BAAF (British Association for Adoption and Fostering).

    www.letterboxclub.org.uk

  6. Uppslaget: Uppgiftens potential – kombinatorik

    I Alla dessa möjligheter – kombinatorik och resonemang, Nämnaren 2013:2, diskuteras elevers tankegångar och resonemang vid arbete med olika kombinatorikövningar. Här följer författaren upp med idéer om hur en relativt enkel uppgift kan fördjupas och utvecklas så att elever med olika behov får utmaningar.

    Karin Landtblom
    2016 nr 1, s. 32-34

    Referenser

    Hernell, B. (2004). Kul kulkombinatorik. Nämnaren 2004:2.
    Landtblom, K. (2013). Alla dessa möjligheter – kombinatorik och resonemang. Nämnaren 2013:2.

  7. Sagt & gjort: Kombinatorik från början

    Ordet kombinatorik finns inte med under centralt innehåll för årskurs 1–3 men även dessa unga elever kan få närma sig innehållet, vilket det ges konkreta exempel på här.

    Pirjo Repo
    2016 nr 1, s. 35-37

  8. Vi har läst 197

    Skolverket: Att arbeta med särskilt begåvade elever – ett stödmaterial.
    Farid Nolen: Math Maze 1


    2016 nr 1, s. 38-38

  9. Lappar och problemställning

    I denna artikel beskrivs problemställning i klassrummet, ett utvecklingsarbete som växt fram i årskurs 4 och 5. Två forskningsperspektiv anknyter till detta utvecklingsarbete: problemformulering inom matematikundervisning samt kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). Med utgångspunkt i elevers användning av ord och tal utdelade på lappar utvecklades en klassrumspraktik som tog avstamp i problem som elever formulerat själva.

    Cecilia Persson, Charlotta Blomqvist & Sharada Gade
    2016 nr 1, s. 39-42

    Referenser

    Blomqvist, C. & Gade, S. (2013). Att kommunicera om likamed-tecknet. Nämnaren 2013:4.

    Gade, S. & Blomqvist, C. (2015). From problem posing to posing problems via explicit mediation at grades 4 and 5. I F. M. Singer, N. Ellerton & J. Cai (red). Mathematical Problem Posing. Springer: New York.

    Leung, S. S. (2013). Teachers implementing mathematical problem posing in the classroom: Challenges and strategies. Educational Studies in Mathematics, 83(1), 103–116.

    Singer, M., Ellerton, N. F., Cai, J. & Leung, E. (2011). Problem posing in mathematics learning and teaching: A research agenda. I B. Ubuz (red). Proceedings of the 35th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (PME) (Vol. 1, pp. 137–166). Ankara: Turkey.

    Wertsch, J. V. (1991). Voices of the mind: A sociocultural approach to mediated action. Cambridge, MA: Harvard University Press.

  10. Framgångsfaktorer för formativ bedömning

    Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

    Catarina Andersson
    2016 nr 1, s. 43-48

    Referenser

    Andersson, C. (2015). Professional development in formative assessment: Effects on teacher classroom practice and student achievement. Doctoral thesis, Department of Science and Mathematics Education, Umeå University, Umeå.
    Hattie, J. (2009). Visible learning. Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York, NY: Routledge.
    Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
    Wiliam, D. & Thompson, M. (2008). Integrating assessment with learning: what will it take to make it work? In C. A. Dwyer (red). The future of assessment: shaping teaching and learning (pp. 53-82). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

  11. Vad är syftet med läxan?

    Läxor är idag ett omstritt fenomen i skolan, vilket bland annat visar sig i debatter mellan olika bloggare på nätet. Det finns forskning som visar att barn faktiskt inte lär sig särskilt mycket via läxor och i grannlandet Finland har barn förhållandevis få läxor.

    Lotta Wedman
    2016 nr 1, s. 49-50

    Referenser

    Olsson, A., Husén, L. & Husén, T. (1957). Vi lär oss studera: handledning i studieteknik. Stockholm: Svenska bokförlaget.
    Westlund, I. (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköpings universitet.

  12. Lärartankar: Aritmetik med negativa tal – teckenregler eller teckenresonemang?

    I Nämnaren 2015:3 efterlyste Björn Enare alternativa matematiska resonemang om teckenregler. Här ger författaren en kort framställning i detta viktiga område med börjar i etymologi.

    Jöran Petersson
    2016 nr 1, s. 51-52

    Referenser

    Enare, B. (2015) Lärartankar: Om negativa tal. Nämnaren 2015:3.
    Holmberg, B. & Kilhamn, C. (2014). Subtraktion på den tomma tallinjen. Nämnaren 2014:3.
    Larsson, K. (2012). Subtraktionsberäkningar. Nämnaren 2012:1.
    Larsson, K. (2011). Subtraktion. Nämnaren 2011:4.
    Persson, I. O. (2007). Två tänkbara modeller för undervisning om negativa tal. Nämnaren 2007:3.

  13. Tredimensionellt tänkande

    Tredimensionella matematiska representationer är inte särskilt vanliga i skolans matematikkurser, med undantag för kurs 3–5 i gymnasiet. Varför kan vi spekulera i. Kanske för att de kräver avancerade kunskaper i matematik för att man ska kunna förstå? Genom att använda GeoGebra kan vi producera sådana bilder och föra resonemang kring dem för att erövra dessa kunskaper.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    2016 nr 1, s. 53-58

    Referenser

    tube.geogebra.org/m/2212701

  14. Jost Bürgi, den schweiziske Arkimedes

    Vem var Jost Bürgi och vad finns det för anledning att skriva om denne man? Jo, Jost Bürgi blev år 1604 kejserlig hovurmakare i Prag och var en av pionjärerna till den logaritmräkning som tog sin början under 1600-talet.

    Bengt Ulin
    2016 nr 1, s. 59-60

    Referenser

    Voellmy, E. (1948). Jost Bürgi und die Logarithmen. Verlag Birkhäuser: Basel.

  15. Kängurusidan 197 – Känguru utan gränser

    Författarna ger bakgrund till varför problemurvalet i Kängurutävlingen ser ut som det gör och kompletterar med kort information till de som ännu inte har deltagit i tävlingen. Avslutningsvis hänvisas till problem som handlar om klockor och tid, vilka kan hämtas på Nämnaren på nätet.

    Karin Wallby & Susanne Gennow
    2016 nr 1, s. 61-62

  16. Problemavdelningen 197

    Nu stundar snart Kängurutävlingen och varje år brukar elever tycka att geometriproblemen är ett krångligt område. I problemavdelningen finns några sådana problem som ni tillsammans kan öva på inför årets Känguru.

    Ulrica Dahlberg
    2016 nr 1, s. 63-64

    Referenser

    Kommentar: Uppgifterna 4235 och 4237 är formulerade på ett formellt inkorrekt sätt med avseende på de mätetal som används för area och omkrets.

  17. Taluppfattning i heterogena elevgrupper

    I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts i grupper med stora inbördes skillnader i elevernas såväl matematisk som språkliga utveckling. Uppgifterna visade sig stimulera matematiska diskussioner i de heterogena elevgrupperna.

    Helena Eriksson
    2016 nr 1, s. 8-12

    Referenser

    Licentiatuppsats: Rationella tal som algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap
    www.mnd.su.se/polopoly_fs/1.246329.1441349320!/menu/standard/file/Licuppsats%20Helena%20Eriksson.pdf

    Adolfsson Boman, M., Eriksson, I., Hverven, M., Jansson, A., & Tambour, T. (2013). Att introducera likhetstecknet i ett algebraiskt sammanhang. Forskning om undervisning och lärande, (10) 29–49.
    Davydov, V. V. (2008/1986). Problems of Developmental Instruction. A theoretical and experimental psychological study. New York: Nova Science Publishers, Inc.
    Davydov, V. V. (1990). Types of generalization in Instruction: Logical and Psychological Problems in the Structuring of School Curricula. Soviets Studies in Mathematics Education.
    Davydov, V. V. & Svetkovich, Z. (1991). On the Objective Origin of the Concept of Fractions. Focus on Learning Problems in Mathematics, 13 (1) 13–64.
    Eriksson, H. (in press). Rationell tal som tal. Algebraiska symboler som medierande redskap. Stockholm.
    Fermsjö, R. (2015). Rekonstruktion av logaritmer med stöd av tallinjer. Stockholm.
    Kinard, A. & Kozulin, A. (2012). Undervisning för fördjupat matematiskt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
    Morris, A. (2000). A teaching experiment: Introducing fourth graders to fractions from the viewpoint of meassuring quantities using Davydov´s mathematical curriculum. Focus on Learning Problems in Mathematics, 32–84.
    Schmittau, J. & Morris, A. (2004). The development of Algebra in the Elementary Mathematics Curriculum of V.V. Davydov. The Mathematics Educator, 8 (1) 60–87.

  18. Den matematiska vägen från förskola till skola

    Artikelförfattarna som arbetar på Varnhemsskolan i Skara kommun har fått möjlighet att följa barngrupper från förskola och förskoleklass in i skolan. Barnen utvecklar en positiv attityd till matematik när fokus i arbetet ligger på meningsfullhet och begriplighet.

    Ulrika Hessvall & Lisa Hultman
    2016 nr 2, s. 11-12

  19. Muffles’ truffles – Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel

    I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och diskuteras hur en del av materialet har utprovats i en årskurs 4.

    Christina Skodras
    2016 nr 2, s. 13-19

  20. Att konkretisera och förstå multiplikationstabellen

    Vari ligger skillnaden i att kunna använda sig av multiplikationstabellen och att förstå multiplikation? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka möjligheter och hinder finns med de konkretiserande bilder som används i undervisningen?

    Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
    2016 nr 2, s. 20-23

  21. Multiplikation i rutnät

    Elevers lärande gynnas av att de redan tidigt får möta multiplikation som inte bara som upprepad addition utan även som area. Här används rutnätet för att utveckla elevers förståelse för multiplikation bortom heltalen i tabellen.

    Jöran Petersson
    2016 nr 2, s. 24-28

  22. Lärartankar: Att utveckla sitt yrkeskunnande

    En erfaren lärare och lärarutbildare delar med sig av sina tankar kring hur lärare tillsammans kan arbeta mot en stärkt professionalitet.

    Bengt Drath
    2016 nr 2, s. 29-31

  23. Matematikbiennalen 2016 – utvecklande dagar för skolmatematikens proffs

    Kort rapport från MaBi i Karlstad som genomfördes i januari.


    2016 nr 2, s. 3-5

  24. Uppslaget 198 – Uttryck omkrets och area algebraiskt


    2016 nr 2, s. 32-33

  25. Sagt & Gjort: Multirutor

    I detta nummer finns det flera artiklar som behandlar undervisning om multiplikation med areamodellen. Det gav oss anledning att plocka fram ett tärningsspel som finns i Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan, ett Nämnarentema från 2004.


    2016 nr 2, s. 34-34

  26. Spetsutbildning i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet

    I förra numret inleddes en artikelserie under temat Mattetalanger. I denna artikel följs upp med en inblick i hur en gymnasieskola med spetsutbildning i matematik har organiserat sin undervisning för att möta elevers olika behov.

    Henrik Petersson
    2016 nr 2, s. 35-40

  27. Mattekollo

    Sommaren 2015 hölls ett första läger för ett tiotal ungdomar från hela Sverige intresserade av avancerad matematik och programmering. I sommar är ambitionerna med mattekollot större då ett fyrtiotal elever från årskurserna 6–8 kommer att tas emot. På kollot varvas lektioner med matematiktävlingar och andra fritidsaktiviteter.

    Valentina Chapovalova
    2016 nr 2, s. 41-43

  28. Lite båtnostalgi

    I denna korta betraktelse plockar Bengt Ulin bland annat upp en tråd ur en drygt 100 år gammal bok om algebra avsedd för elever på det vi idag ser som gymnasienivå, men som troligen är en aning för svårt för de flesta av dagens gymnasister. Däremot kan säkert problemen tilltala en matematikbegåvad elev som inte backar för utmaningar.

    Bengt Ulin
    2016 nr 2, s. 44-45

  29. Vi har läst 198

    Inger Ridderlind: Elevperspektiv på bedömning för lärande.
    Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red.): Fra snublesten til byggesten – Matematikdidaktiske muligheter.


    2016 nr 2, s. 46-46

  30. Flipped classroom – exempel från Älvkullegymnasiet

    Flipped classroom är ett arbetssätt som börjar sprida sig i Sverige. Detta koncept används på olika sätt på olika skolor. Artikelns författare berättar hur de har valt att gå till väga, hur deras arbetssätt ser ut och hur de vill utveckla sin praktik i framtiden.

    Sarah Arnefuhr, Andreas Borg, Mattias Boström & Jonas Ågren
    2016 nr 2, s. 47-50

  31. Introducera trigonometriska funktioner med Geogebra

    Matematiska objekt ofta står i relation med varandra. På så vis kan vi genom att lära oss ett område också erövra kunskaper inom ett annat. Här visas ett sätt att med digitalt stöd introducera trigonometriska funktioner.

    Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
    2016 nr 2, s. 51-52

  32. Ur vår bedömningspraktik

    Under rubriken Kollegor emellan fick lärare träffas på Matematikbiennalen för att samtala och utbyta erfarenheter från sina lärarpraktiker. En av dessa samtalsgrupper handlade om bedömningspraktik i gymnasieskolan. Vi får här ta del av några kollegors arbete på praktiskt inriktade program.

    Jan Gustafsson & Lisa Rehnströmer
    2016 nr 2, s. 53-58

  33. Tema Monster

    Vid Matematikbiennalen i Karlstad tilldelades Monika Helgesson och Ingela Sandberg Nämnarens resestipendium för bästa idéutställning. Vi får här ta del av deras arbete.

    Monika Helgesson & Ingela Sandberg
    2016 nr 2, s. 6-10

  34. Kängurusidorna 198 – Använd alternativen!

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2016 nr 2, s. 60-62

  35. Problemavdelningen 198

    Algebraiskt tänkande löser problemet

    Ulrica Dahlberg
    2016 nr 2, s. 63-64

  36. Matematik i soffan – kombinatorik i förskoleklass

    Intressanta elevsamtal uppstår när olikfärgade björnar ska kombineras. Ett systematiskt utforskande i en välkänd kontext leder till resonemang och argumentation i arbetet. Elevernas egna dokumentationer visar att de både använder och går mellan olika representationsformer.

    Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
    2016 nr 3, s. 15-20

  37. Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar

    I tre artiklar med början i denna vill vi ta upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. Först ut är vår beskrivning av hur vi engagerade lärare, lärarstudenter och deras elever i problemet Att dela smörgåsar.

    Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
    2016 nr 3, s. 21-24

  38. Om proportionalitet

    En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

    Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
    2016 nr 3, s. 25-28

  39. Lärartankar: Vad gör eleverna egentligen på våra matematiklektioner?

    Under ett moment inom Matematiklyftet kom kollegorna fram till att de egentligen inte visste alls vad eleverna verkligen gör under sina enskilda arbeten. Det beslöt de sig för att ta reda på.

    Susanne Stern
    2016 nr 3, s. 29-31

  40. Födelsedagstårtan – en språkutvecklande uppgift

    Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet enligt cirkelmodellen. Lektionen som beskrivs här filmades också och kan nu ses på Matematiklyftets lärportal.

    Per Berggren
    2016 nr 3, s. 3-7

  41. Uppslaget 199: Sannolika flaskor

    I två aktiviteter med flaskor, först med synligt och sedan med dolt innehåll, ges elever möjlighet att undersöka och diskutera olika sannolikhetsbegrepp. Flaskracet och Hemligheten i flaskan är exempel som utgår från de didaktiska principerna för experimentbaserad undervisning i sannolikhet.


    2016 nr 3, s. 32-33

  42. Matematikutveckling i förskoleklassen

    Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun på kompetensutveckling för lärare i förskoleklass. Tidiga insatser borde ge bättre grundkunskaper.

    Annelie Glittmark, Anna Magnusson, Olle Olsson & Christina Terner
    2016 nr 3, s. 34-38

  43. Estetiska lärprocesser

    Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen. Eleverna stimuleras till kreativitet, nyfikenhet och ökat självförtroende så att de vågar pröva egna idéer när de löser problem.

    Randi Breili, Jeanette Chrisander, Anna Jonsson & Sofia Lundberg
    2016 nr 3, s. 39-43

  44. Strövtåg: Säsongsmatematik

    Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

    Jöran Petersson
    2016 nr 3, s. 44-48

  45. Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan

    Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Från Alfaskolan i Solna får vi här ta del av hur arbete bedrivs i fördjupningsgrupper, ett sätt att organisera undervisningen för att möta elevers särskilda behov.

    Cecilia Eriksson
    2016 nr 3, s. 49-54

  46. Sigma8 – matematiktävling för hela klassen

    Sigma8 har genomförts varje år sedan 2002/03. Här ges en glimt av de problem och utmaningar som de deltagande klasserna och senare representanter för klasserna som gick vidare ställdes inför tävlingsåret 2015/16.

    Bengt Åhlander
    2016 nr 3, s. 55-58

  47. Vi har läst 199

    Morten Blomhøj: Fagdidaktik i matematik
    Jorryt van Bommel & Hanna Palmér: Problemlösning som utgångspunkt – Matematikundervisning i förskoleklass
    Lena Lindenskov, Pia Beck Tonnesen & Peter Veng: Matematikvanskligheder på de ældste klassetrin – kortlægning og undervisning
    Anette Jahnke: Skolans och förskolans matematik


    2016 nr 3, s. 59-60

  48. Kängurusidan 199

    – några iakttagelser från 2016 års tävling

    Susanne Gennow
    2016 nr 3, s. 61-62

  49. Problemavdelningen 199: – Olles blandade problem

    Olle Hellblom
    2016 nr 3, s. 63-64

  50. Se på film tillsammans

    Filmerna – det nu finns ett stort antal av dem – inom matematiklyftet är avsedda som diskussionsunderlag för de lärare som vill utveckla sin undervisning. Karin Wallby ger här en kort information om filmernas syfte och hur inspelningarna gått till.

    Karin Wallby
    2016 nr 3, s. 8-8

  51. Reflekterande och matematiserande barn – en utmaning

    Vilka didaktiska strategier fungerar för att stärka elevernas matematiska förmågor? När målet med undervisningen förändras från att lära ut matematiska procedurer och faktakunskaper till att utveckla förmågan att kommunicera och argumentera matematiskt ställs läraren inför nya utmaningar. I den här artikeln ska vi beskriva några didaktiska strategier som provas ut inom ett projekt i Göteborg.

    Cecilia Kilhamn & Susanne Frisk
    2016 nr 3, s. 9-14

  52. Räkna med ägg

    När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte tas för snabbt. Eleverna bör ges möjlighet att också möta halvkonkreta och halvabstrakta representationer. Författaren beskriver hur elever kan utveckla sin taluppfattning genom en äggkartongsmodell.

    Jorryt van Bommel
    2016 nr 4, s. 13-18

    Referenser

    Heddens, James W (1986) Bridging the gap between the concrete and the abstract. The Arithmetic Teacher, Vol. 33 (6)
    Van den Heuvel-Panhuizen, M. (2000). Mathematics education in the Netherlands: A guided tour. Freudenthal Institute Cd-rom for ICME9. Utrecht: Utrecht University.

  53. Mitt extremt begåvade barn

    Malin Sjöberg (pseudonym)
    2016 nr 4, s. 19-31

  54. Nyttan av 200 Nämnaren

    Med anledning av tvåhundranummerjubileet delar två lärare med sig av vad tidskriften Nämnaren betytt för dem.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    2016 nr 4, s. 3-4

  55. Uppslaget 200: IKT-strävor

    Vad kan digitala verktyg tillföra matematikundervisningen? Vad innebär det för läraren att använda digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilken digital kompetens behövs? Med de frågorna ställda ges exempel på aktiviteter för klassrummet där digital teknik kommer till användning

    Ulrica Dahlberg, Ulrika Ryan & Anders Wallby
    2016 nr 4, s. 32-33

  56. Talutrymme och genus

    Till grund för artikeln ligger ett examensarbete där författarna undersökte hur talutrymme i matematikklassrum både ges och tas. En diskussion förs om hur genus påverkar fördelningen av talutrymmet mellan pojkar och flickor.

    Peter Ståhlberg & Lovisa Sumpter
    2016 nr 4, s. 34-36

    Referenser

    Allard, A.C. (2004). Speaking of gender: teachers’ metaphorical constructs of male and female students. Gender and Education, 16(3), 347-363.
    Bjerrum Nielsen, H. (2003). One of the boys? Doing gender in Scouting. Génève: World Organization of the Scout Movement.
    Brandell, G. & Staberg, E-M. (2008). Mathematics: a female, male or gender-neutral domain? A study of attitudes among students at secondary level. Gender and Education, 20(5): 495- 509.
    Davies, B. (2003). Hur pojkar och flickor gör kön. Stockholm: Liber.
    Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss. Linköping: Univ.
    Fennema, E., Peterson, P. L., Carpenter, T. P. and Lubinski, C. A. (1990). Teachers’ attributions and beliefs about girls, boys, and mathematics, Educational Studies in Mathematics, 21, 55-69.
    Gannerud, E. (2009). Pedagogers syn på några aspekter av genus och jämställdhet i arbetet. I Wernersson, I. (Red.), Genus i förskola och skola. Förändringar i policy, perspektiv och praktik (Göteborg Studies in Educational Sciences, 283) (s 85-104). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
    Jungwirth, H. (1991). Interaction and gender. Findings of a microethnographical approach to classroom discourse. Educational Studies in Mathematics, 22, 263–284.
    Kahlin, L. (2008). Sociala kategoriseringar i samspel. Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.
    Li, Q. (1999). Teachers’ beliefs and gender differences in mathematics: a review, Educational Research, 41:1, 63-76.
    Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stock¬holm: Fritzes.
    Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
    Walkerdine, V. (1998). Counting Girls Out. Falmer Press.
    Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktion. En observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter (Göteborg Studies in Educational Sciences, 77). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

  57. Ett utforskande arbete kring sydsamisk ornamentik

    I denna artikel presenteras en tematisk undervisning kring sydsamisk ornamentik som genomfördes på Åarjel-saemiej skuvle – sydsamernas skola – i Snåsa kommun, Norge. Arbetet har ingått i ett utvecklingsarbete för matematik vid skolan. Med stöd av Bishops aktiviteter betraktar lärare och forskare elevernas arbete. Artikeln är en översättning av den första av två artiklar som tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    2016 nr 4, s. 37-42

    Referenser

    Bishop, A. (1988). Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19, 179–191.
    Dunfjeld, M. (2006). Tjaalehtjimmie. Form og innhold i sørsamisk ornamentikk. N: Snåsa: Saemijen Sijte. Ursprungligen publicerad 2001 som doktorsavhandling vid Institutt for kunsthistorie, Universitetet i Tromsø.
    Fyhn, A. B. (2011). Noe som følger et mønster. Tangenten, 22(2), 47–52.
    NRK (1971). Samtale med ekteparet Anna og Lars Dunfjeld. I Lørdagskveld med Erik Bye. Lastet ned 17. juli 2015 fra http://tv.nrk.no/serie/loerdagskveld-med-erik-bye/FUHA02002571/27-11-1971#t=21m17s
    Simpson, L. B. (2014). Land as pedagogy: Nishnaabeg intelligence and rebellious transformation. Decolonization: Indigeneity, Education & Society, 3(3), 1–25. Lastet ned 17. juli 2015 fra http://decolonization.org/index.php/des/article/view/22170/17985
    Udir, Utdanningsdirektoratet (2013). Læreplan i matematikk fellesfag. Lastet ned 17. juli 2015 fra http://data.udir.no/kl06/MAT1-04.pdf?lang=nno

  58. En sedan hundra nummer aktuell krönika

    När redaktionen började leta bakåt i Nämnarens utgivning vid planering av detta nummer upptäcktes att nummer 200 hade publicerats redan 1991 i form av en visionär krönika.

    Torvar Torvarsson
    2016 nr 4, s. 4-4

  59. Språkväxling

    Då ord och fraser i ett språk inte helt motsvaras av ord och fraser i ett annat blir språkväxling mer än en terminologiväxling. Språkväxling öppnar för idéutbyte. Artikelförfattarna som är lingvist respektive matematikdidaktiker förenar här sina intresseområden i en internationell utblick.

    Julia Petersson & Jöran Petersson
    2016 nr 4, s. 43-44

    Referenser

    Kiselman, C. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM. Som pdf på .
    Rabatt på kinesiska.
    Staats, S. (2009). The Somali mathematics vocabulary: A community perspective on mathematics and culture. In R. Barwell (Ed.), Multilingualism in mathematics classrooms: Global perspectives. (s. 48-72). Buffalo, N.Y.: Multilingual Matters.

  60. Sambedömning av nationella prov är kompetensutveckling

    Författarna beskriver sambedömning som en utvecklande resa för lärarna i Mariestads kommun. Efter en start för några år sedan som inte togs emot helt positivt av alla har kompetensutvecklingen lett till att lärarna inte vill gå tillbaka till det tidigare ensamarbetet med att rätta och bedöma de nationella proven.

    Camilla Johansson & Caroline Lundell
    2016 nr 4, s. 45-49

  61. Tärningar och astragaler

    Här beskrivs en lektion om sannolikheter i förskoleklass där ett spännande arbete växte fram.

    Per Berggren & Ellinor Isaksson
    2016 nr 4, s. 5-7

  62. Ex Oriente lux

    Matematikens kulturhistoria är en närmast outtömlig källa att ösa ur. Här tar Bengt Ulin oss med till Mesopotamien, sin tids föregångstrakt för vetande och skrift. Kilskriften som användes kodades av för bara 200 år sedan – av en gymnasielärare!

    Bengt Ulin
    2016 nr 4, s. 50-52

    Referenser

    Katz, V. J. (1993). A History of Mathematics, HarperCollins.
    Ulin, B. (2002). Problemlösning i symbios med matematikhistoria, Ekelunds.
    Vogel, K. (1959) Vorgriechische Mathematik, Schroedel Verlag.
    van der Waerden, B. L. (1961). Science Awakening, Oxford Univ. Press.

  63. Parametriska kurvor

    Geogebra är ett så kallad dynamiskt geometriprogram och uppfattas kanske som ett program för främst geometri. Men Geogebra kan användas för alla delområden inom matematik. Här undersöks kurvor uttryckta i parametrisk form.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    2016 nr 4, s. 53-58

  64. Kängurusidorna 200: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    Geometriproblemen har under årens lopp alltid haft relativt låg lösningsfrekvens och så var fallet även på flera av årets uppgifter. Eftersom vi vet att många har svårt med dessa problemen är vi angelägna att varje år erbjuda flera sådana som ni kan arbeta med i klassen efter tävlingen.

    Susanne Gennow
    2016 nr 4, s. 59-61

  65. Om adventskalendern 2016

    Karin Wallby
    2016 nr 4, s. 62-62

  66. Problemavdelningen 200: En återblick på hundra problematiska nummer

    Ulrica Dahlberg
    2016 nr 4, s. 63-64

  67. Addition med bråk på tallinjen

    I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga bråk. Det beskrivna arbetet pågick under en lektion i årskurs 5 och utgick från projekt Reflekterande och matematiserande barn, ROMB.

    Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn
    2016 nr 4, s. 8-12

    Referenser

    Drageryd, K., Erdtman, M., Persson, U. & Kilhamn, C. (2012). Tallinjen – en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik. Nämnaren 2012:3.
    Fosnot, C., Imm, K. L., & Uittenbogaard, W. (2002). Mini-lessons for operations with fractions, decimals, and percents. Portsmouth: Heinemann.
    Holmberg, B. & Kilhamn, C. (2014). Subtraktion på den tomma tallinjen. Nämnaren 2014:3.
    Kilhamn, C. (2014). Tallinjen som ett didaktiskt redskap. Nämnaren 2014:2.
    Kilhamn, C. (2015). Unga matematiker i arbete. Nämnaren 2015:4.
    Kilhamn, C. & Frisk, S. (2016). Reflekterande och matematiserande barn – en utmaning. Nämnaren 2016:3.
    Saxe, G.B. (2013). Learning mathematics through representations integers and fractions on the number line. A curriculum unit for 4th and 5th grade. University of California, Berkley.
    Skodras, C. (2016). Muffles’ truffles – undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel. Nämnaren 2016:2.

Du sökte efter: 2016
Åter till artikelregistret