Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

  1. Hela skolan hoppade!

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    2017 nr 2, s. 3-4

  2. Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts

    I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

    Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
    2017 nr 2, s. 5-11

  3. Vi har läst 202

    Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.


    2017 nr 2, s. 12-12

  4. Genom lärarna når vi eleverna

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    2017 nr 2, s. 13-16

  5. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    2017 nr 2, s. 17-18

  6. Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

    Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    2017 nr 2, s. 19-22

  7. Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs

    Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

    Mats Brunström & Maria Fahlgren
    2017 nr 2, s. 23-26

  8. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    2017 nr 2, s. 27-31

  9. Uppslaget: Grubblor

    Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    2017 nr 2, s. 32-33

  10. Vi har läst 202

    Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. Karlstads universitet, ISBN 9789170637513
    Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen. Tukan förlag, ISBN 9789176171271


    2017 nr 2, s. 34-34

  11. Hur vuxna migranter möter matematikämnet

    Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

    Lisa Valtersson
    2017 nr 2, s. 35-40

  12. Sagt & gjort: Intresserade elever

    – Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

    Gustaf Rodhe
    2017 nr 2, s. 41-42

  13. Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor

    I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    2017 nr 2, s. 43-51

  14. Potenser och logaritmer på tallinjen

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    2017 nr 2, s. 53-58

  15. Inför Matematikbiennalen 2018


    2017 nr 2, s. 59-60

  16. Kängurusidorna 202

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    2017 nr 2, s. 61-62

  17. Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen

    Matematik har sedan revideringen av förskolans läroplan varit ett framträdande innehåll i förskolan. Författarna tar algebra som exempel på hur undervisningen iscensätts i förskolan och förskoleklassen och menar att det är viktigt att först närma sig innehållet och fråga sig vad algebra innebär för yngre barn.

    Maria Alkhede & Camilla Björklund
    2017 nr 1, s. 3-9

  18. Vilse i app-djungeln – en granskning av appar för multiplikationsundervisning

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn för bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar. Här presenterar en av 2016 års stipendiater sitt arbete.

    Jenny Svedbro
    2017 nr 1, s. 10-14

  19. Alla kan räkna med ägg

    Denna artikel som beskriver en matematiklektion i en nederländsk särskola är en uppföljare förra numrets artikel Räkna med ägg. Moerlands reflekterar över didaktiska aspekter då äggkartonger används i gruppen.

    Frans Moerlands
    2017 nr 1, s. 15-21

  20. Med rätt att utmanas i en skola för alla

    I Karlstads kommun drivs ett skolutvecklingsprojekt vars mål är att utveckla verksamheten med fokus på att elever med särskild begåvning ska finna mening och ges bättre möjlighet att utveckla sin kunskap.

    Elisabet Mellroth
    2017 nr 1, s. 22-27

  21. Sagt & gjort: Talföljder med multilink

    Läraren visar en figur byggd av ett fåtal multilinkkuber. Samtala om hur figuren kan växa. Bestäm tillsammans vilket sätt som ska gälla i det fortsatta arbetet då eleverna ska beskriva ökningen genom att bygga allt större figurer och fylla i en tabell.


    2017 nr 1, s. 28-29

  22. Inför pi-dagen

    Efter jullovet drar det snart ihop sig till pi-dagen. Det tog SMaLs lokalavdelningar i Kumla och Askersund fasta på och inbjöd både medlemmar och presumtiva sådana till en inspirationskväll på Stene skola i Åbytorp.

    Lena Trygg
    2017 nr 1, s. 30-31

  23. Uppslaget 201: Möblera en 2:a

    Att använda det faktum att gymnasieelever snart ska flytta hemifrån och möblera sin första egna lägenhet för att konstruera en matematikuppgift förekommer i läromedel av olika slag. Idag kan eleverna med hjälp av IKT lägga mer energi på det matematiska innehållet, resonemang och kommunikation.

    Åsa Hildesson Nisén
    2017 nr 1, s. 32-33

  24. Representationsrutor

    Verktyget Representationsrutor som presenteras här utvecklades i samband med att författarna som undervisar på vuxenutbildningen i Falköping genomförde modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet. Verktyget är användbart på alla nivåer i skolan för ökad begreppsförståelse och kommunikation.

    Sara Johansson & Andreas Lindahl
    2017 nr 1, s. 34-36

  25. En värdefull utställning

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    2017 nr 1, s. 37-44

  26. Bråk och språk

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    2017 nr 1, s. 45-49

  27. Vi har läst 201

    Madeleine Löwing: Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborgs universitet, ISBN 9789173468930.
    Anna Kaya: Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, ISBN 978912746648


    2017 nr 1, s. 50-50

  28. Strövtåg: Bortom vardagen

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    2017 nr 1, s. 51-54

  29. En motorcykels färd kopplad till derivata

    Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

    Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
    2017 nr 1, s. 55-59

  30. Kängurusidorna 201: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    Temat för årets första Kängurusida är primtal eftersom det passar på 2017, men här ges även några problem som förf. återkommande använder i sin undervisning.

    Susanne Gennow
    2017 nr 1, s. 60-62

  31. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    2017 nr 1, s. 63-64